Helgen genom ett Instagramfilter

Här råder det extrem bloggtorka, som alla bloggare ursäktar sig med emellanåt. Eller det är nog rentav öken här eftersom jag har fokus på helt annat håll just nu. Däremot har jag snöat in lite smått på Instagram, där ni kan hänga med mig betydligt mer frekvent än här. Sök på Malmqvistkan så hittar nig mig.

Så nu tänkte jag bjuda lite på några Instagramfiltrerade, lediga, dagar:

Jag drällde runt på stan en liten sväng, mest för att jag tyckte att det var kul och för att jag var så löjligt nöjd över några välbehövliga, lediga, dagar.

I torsdags kväll piffade jag till mig en aning med läppstift och allt…

…och promenerade ut för att möta upp finaste Ida. Planen var Stora Örebro men vi hamnade på Lilla istället och det var hur trevligt som helst.

Jag åt pasta med lax och vi konstaterade att det var så skönt att vi båda kunde fota maten utan att någon av oss tyckte att det var konstigt.

Jag fick för mig att jag skulle börja packa och kom till någon form av sjukdomsinsikt när jag plockat fram alla mina Kivilyktor. Men samlar man så gör man. Och jag råkar gilla dem väldigt mycket. Alla 35 stycken.

I lördags drog jag med mamma på loppisutflykt. Man ska aldrig avslöja bra loppisställen så jag kommer inte att säga vart vi var. Men här är jag på väg i alla fall.

Och så här ser loppislokalen ut. Den är lite för snygg för att inhysa en loppis. Jag har åkt förbi här och många gånger tänkt att jag skulle kunna flytta in. Om byggnaden hade legat någon annan stans.

Jag fyndade en lampfot som väger bly och är i något som ser ut som, men antagligen inte är, kristall. Den är egentligen på tok för ”blingig” för mig men jag kunde ändå inte låta bli att köpa den.

Och så har jag och A promenerat också, såklart. Hon tittar alltid smått irriterande på mig när jag vill stanna efter vägen och fota elledningar, äppelträd eller annat fjantigt. ”Tempo, matte. Tempo.”, tänker hon antagligen.

Hörde jag fredag?

Älskade, efterlängtade fredag. Idag är du lite extra välkommen. Jag är väldigt glad för att den här veckan bara försvann för den har varit väldigt intensiv men också så himla rolig. Jag brukar vanligtvis inte skriva om mitt jobb men nu kommer jag att göra det för jag är så glad över att ha duktiga studenter som gör ett grymt jobb ute på sina praktikplatser. Jag åker Örebro med omnejd runt för att hälsa på mina studenter som är ute på praktik och överallt blir de överösta med beröm, det gör mig extra stolt. Samtidigt som det är väldigt roligt blir det fullspäckade dagar och mycket tider att passa och nu såhär på fredag eftermiddag är jag lite lagom slut i huvudet. Nu ska jag bara njuta av helgen.

Tillvaron just nu:

Jag går mest på lite bångstyriga och långa hundpromenader, springer i mina nya skor, har intensiva dagar på jobbet, gör mentala möbleringar för nya lägenheten och spanar in mina nya kvarter. Toppa detta med en liten och egentligen ganska lindrig dos pollenallergi såhär när björkarna fröar av sig som värst så har ni min tillvaro för tillfället. Men jisses, vad det är härligt med vår!

Mina nya kvarter.

 

Bara på landet

Bara på landet lyckas kråkorna sitta vertikalt på fasaderna. Lantluften måste vara kråkornas extacy.

Bara på landet kan man fota snygga ladugårdsdörrar.

Bara på landet hittar man grön-gult träd mot klarblå himmel.

Bara på landet börjar jag undra om jag fortfarande är på Närkeslätten eller i ett kargt ökenlandskap.

Bara på landet hittar man charmiga landsvägar, lövskog och hav av vitsippor.

Bara på landet hittar man snygga folkvagnsbussar som parkerat i bästa fotoläge.

Bara på landet hittar man svampliknande vattentorn som sticker upp bland Mexi-tegelvillor och radhuslängor.

Bara på landet hittar man Margits Manufaktur. Som inte varit Margits Manufaktur på årtionden.

Bara på landet kan man åka förbi en möbelaffär som säljer både det ena och det andra som skulle passa perfekt hemma hos mig. Som den här grå ullmattan till exempel.

Bara på landet blir jag så sugen på civilisation att jag blev tvungen att borsta håret…

… ta på nya skor som ser ut som och känns som tofflor och frivilligt åka till IKEA och ett köpcentrum en lönehelg.

Vardagsspänning i dess rätta bemärkelse

Att vakna och skymta blå himmel bakom rullgardinen var smått magiskt. Jag sportar ballerinaskor utan strumpor (trots att det är kallt om tårna) och favoritjeans med nästan-hål i grenen och väntar bara på att de ska spricka vilken sekund som helst. Spänning i vardagen kan vi kalla det, jag väljer att inte röra mig mer än nödvändigt. Och så kör jag den här på repeat:

Trevlig fredag!

Att unna sig. Eller köpa sexighet på flaska.

Jag har sällan dåliga dagar men den här dagen är nog ändå att betrakta som en av de sämre. Jag känner mig uppgiven och tillfälligt hjärndöd. Det är en synnerligen dålig kombination i allmänhet och för självförtroendet i synnerhet. Men jag är ju också tjej. Och precis som vilken annan tjej som helst går givetvis också min dåliga dag att bota med shopping. Det känns dessutom som en bra mycket roligare och billigare lösning än att exempelvis gå i terapi. Okej kompisar, lyssna på det här. Det skulle kunna ge vilken kvinna som helst en rejäl egoboost:

”Clean Warm Cotton är lika fräsch som doften från nytvättade kläder, väl balanserad med svag sexighet. Doften passar den moderna kvinnan med tillräckligt självförtroende för att låta sig själv – och inte doften – få uppmärksamhet. Den upplyftande parfymen har krispiga topnoter av citrus, ett hjärta med en unik blandning av blommor, frukter och marina extrakt som avslutas med mysk och amber. Clean Warm Cotton är en lågmält och kravlöst chic parfym som alltid håller stilen. ”

Läs, bara läs! Svag sexighet, bara det liksom. Det behöver jag nog en stor dos av idag. Och så passar den för den moderna kvinnan, är kravlös och chic och gud vet vad. Det är argument som går hem hos mig just idag. Köp, bara köp, säger jag. Det är precis så här jag tror att himmelriket doftar.

Att drömma om en trädgård och göra slag i saken

Jag trivs verkligen med att bo i stan och uppskattar närheten till allt. Men ibland kan jag bara längta så kolossalt efter att bara få gå utanför dörren och känna gräs mellan tårna, plocka solmogna hallon till frukostyoghurten och svära lite smått över maskrosor som dyker upp där man minst vill ha dem. När jag väl har min trädgård kommer jag troligtvis inte alls att längta efter att svära över maskrosor men just idag känns tanken ganska tilltalande. Min trädgårdslängtan tog en helt ny vändning idag. Som den handlingskraftiga människa jag emellanåt är bestämde jag mig för att skapa så mycket trädgård jag kan på min, soon to be, balkong. Det resulterade i ambitionen att skapa en köksträdgård i miniformat. Bara för att få lite skit under naglarna och väldoftande kryddor utanför balkongdörren.

Tänkte att jag påbörjar den här köksträdgården i liten skala. Tre krukor, tre olika örter. Notera att det enbart är två kryddpåsar på inköpslistan. Detta på grund av att jag hade en vissen kruka basilika på köksbänken som jag tänker försöka skrämma liv i. Min erfarenhet av att odla är ganska ringa och eftersom det här var en impulsiv handling kan jag mycket väl tröttna ganska snabbt om det inte händer något i krukorna. Så vi inleder småskaligt, okej!?

Tre lerkrukor och tre lite överdimensionerade fat. Det kommer ju att bli snyggt i alla fall.

Tog på mig mina bästa trädgårdsmästarboots. Tänkte att om jag drar till med att det är trädgårdmästarboots så känner jag mig mer professionell och jag kanske till och med lyckas lura er lite. Eller så är ni så pass smarta att ni genomskådar mig och det faktum att det är mina helt vanliga trottoarsprättarkängor.

Att plantera den där krukan basilika, alltså. Det kändes som framgång. Jag gillar ju snabba resultat så att plantera en vuxen krydda passade mig utmärkt. 

Mitt tålamod kommer att sättas ordentligt på prov i väntan på att både persilja och mynta ska titta upp i de andra krukorna. För övrigt är myntafrön så gott som omöjliga att se. De är mikrometersmå och mörka. Jag strösslade en hel fröpåse i krukan utan att ha en susning om vad jag sysslade med. Så hjälp mig att hålla tummarna för att det dyker upp åtminstone en liten myntakvist. Jag bjuder på Mojitos för att fira eventuell myntaframgång.

Vi kör en återkoppling på den här kryddhistorien om några veckor för att se om det hänt något i krukorna, tycker jag.

Trevlig söndag!

Att visa upp något snyggt och fira fredag

Jag tycker att vi firar in denna regniga och gråkalla, bistra, smått öststatslika, fredag med något trevligt. Som ett fantastiskt fint hem, till exempel. Mest gillar jag det nedrans snygga vitsåpade golvet, matsalen och köket.

Trevlig fredag!

En helt vanlig aprilhelg

Inledde med det som i det Malmqvistska hemmet är klassiskt fredagsmys. Havskräftor. En helg med havskräftor kan inte börja annat än bra.

Jag visade Alice trakterna där jag vuxit upp. Exempelvis kyrkan där jag är döpt, konfimerad (konfirmationen räknas förvisso knappast eftersom jag bara gjorde det för att få en golfbag i konfirmationspresent) och tänker gifta mig någon gång. Hon struntade fullständigt i mitt försök till storytelling efter vägen.

Vi gick över den vackra närkeslätten, jag nöp mig lite i armen för att jag tyckte att det var så fint och insåg att det faktiskt börjar bli lite grönt på marken.

Jag envisades med att stanna och fota ännu mer efter vägen, vildvuxna äppelträd till exempel. Alice var lätt frustrerad över detta faktum. Hundar är tydligen svåra att dela estetiska upplevelser med.

Blev bjuden på trevlig middag i trevligt sällskap på klassisk Örebrorestaurang. Gick förbi Nikolaikyrkan som var så ståtlig i solskrud och mot djupblå himmel att jag var tvungen att fota. Den här sta’n alltså, den är bra tjusig. 

Det här med att ha en bra dag

Nu ska jag ut i det här herrans vackra vädret som vädergudarna strösslat över närkeslätten idag. Vansinnigt fin är vad det är. Gav mig dessutom på att göra Wallenbergare till lunch, måste vädra lite Wallenbergaros. Kan dock erkänna att jag nog måste övningslaga några gånger till innan de blir perfekta. Nu, ni. Nu gör vi den här dagen riktigt, riktigt härlig.

Ut och njut, var det :-)